Det måste betyda något...
Under två nätter i rad nu har jag drömt om morfar. På något konstigt sätt så känns det som att mitt undermedvetna ägnar tid till att säga hej då till honom. Umgås med honom så mycket som möjligt i drömmarnas värld, eftersom det är rätt så osäkert hur det blir här i verkligheten.
Jag har kännt mig både glad och ledsen när jag har vaknat upp. Och aldrig någonsin har det kännts så verklighetstroget. Åtminstone inte när morfar har varit med i mina drömmar tidigare.