I och med att jag inte sysslar med särskilt mycket om dagarna, så har jag en massa tid att tänka på saker och ting. Häromdagen kändes det som att jag hade kommit till en "dead end". Jag såg liksom inget ljus i slutet av tunneln, men idag känns det bra mycket lättare. Det känns som att allting kommer att lösa sig... och som jag har skrivit många gånger tidigare (som man dock har en tendens att glömma bort alltför ofta) så gäller det bara att tänka positivt och försöka se det ljusa i allt.
Man lär sig aldrig saker om man alltid skulle glida runt på en räkmacka. Man behöver gå igenom dåliga saker och ha motgångar... annars skulle man aldrig känna ren glädje när det väl händer.